TECH

Arbetsplatser i en "bedrägericentral" i O'Smach i Kambodja efter ett tillslag i april. Sakchai Lalit/AP/TT

Allt fler utsätts för människohandel och tvingas arbeta med nätbedrägerier i Sydostasien, varnar FN. Samtidigt växer intäkterna från bedrägerierna kraftigt. Myanmar inför dödsstraff för att försöka stoppa problemet – men kritiker tvivlar på effekten.

Människor lockas till Sydostasien genom falska annonser i sociala medier. De blir lovade bra löner för arbeten inom kundtjänst eller it-support. Men på plats tas deras pass och telefoner i beslag. De stängs in och tvingas under övervakning och hot att försöka lura av nätanvändare i andra länder deras livsbesparingar genom romansbedrägerier och bluffinvesteringar i kryptovaluta.

Antalet människor som utsätts för människohandel och tvingas att begå nätbedrägerier åt kriminella grupper ökar kraftigt, varnar FN:s migrationsorganisation IOM. Omkring 300 000 personer från över 80 länder utnyttjas för bedrägerierna. Offren kommer ofta från länder som Bangladesh, Indonesien, Indien, Kenya och Etiopien.

Soldater utanför ett bedrägerikomplex i Kambodja efter en razzia i april. Sakchai Lalit /AP/TT

Gränsområdena runt Mekongfloden, framför allt i Myanmar och Kambodja, har växt fram som centrum för verksamheten.

– Problemet växer eftersom politiska eliter i de här länderna fortsätter att stötta och skydda kriminella organisationer, säger Mina Chiang, grundare av den Storbritannien-baserade anti-traffickingorganisationen Humanity Research Consultancy.

– I Kambodja har djupt rotad korruption gjort det möjligt för de här verksamheterna att blomstra, och i Myanmar har bedrägerierna blivit en stor inkomstkälla för militärjuntan.

Under förra året stal nätbedragare mellan 88 miljarder och 114 miljarder dollar från människor i Östasien, Sydostasien, Australien och Nya Zeeland, enligt nya siffror från FN:s organ för narkotika och brottslighet (UNODC).

Summan har mer än trefaldigats sedan 2023. Nätbedrägerier har blivit lönsammare än den globala narkotikahandeln, enligt beräkningar.

Övergivna sovplatser i en bedrägericentral i Kambodja. Sakchai Lalit/AP/TT

Verksamheten utförs ofta i “bedrägericentraler” – stora kontorskomplex bakom murar och taggtråd med beväpnade vakter. Anläggningarna liknar städer med allt från restauranger och mataffärer till kasinon och karaokeställen, som bedragarna får besöka som belöning. Men de som inte lyckas lura till sig tillräckliga summor under de upp till 19 timmar långa arbetsdagarna torteras, misshandlas och utsätts för sexuellt våld.

AI-översättningar har gjort det lättare att lura människor i olika länder, men bedrägericentralerna annonserar också efter folk som pratar språk som tyska, polska, spanska – och svenska. Vissa av de som deltar i bedrägerierna har själva sökt sig till arbetet, och har inte lurats dit.

Mina Chiang visar upp ett inlägg i en Telegramgrupp där folk annonserar ut sina tjänster för att ta jobb på bedrägericentralerna. En ung kvinna postar ett videoklipp där hon berättar på engelska med norsk brytning att hon är 27 år gammal, har erfarenhet av arbete som modell och av “telefonarbete” och att hon pratar engelska, norska, svenska, thai och laotiska. I hennes presentation står det att hon är baserad i Phnom Penh, Kambodja, och att hon kan använda AI-filter när hon pratar med sina offer.

– Det här handlar förmodligen om en person som annonserar ut sina tjänster för att arbeta med romansbedrägerier, säger Mina Chiang.

Kinesiska brottssyndikat är den främsta kraften bakom bedrägeriindustrin i Sydostasien, enligt UNODC. EU införde i förra veckan sanktioner mot mångmiljardkoncernen Prince Holding Group och dess kinesiska vd Chen Zi, som anklagas för att ha byggt upp ett imperium av bedrägericentraler i Kambodja och Myanmar. Kambodja lämnade ut honom till Kina i januari.

Efter påtryckningar från flera länder, däribland USA och Storbritannien, säger kambodjanska myndigheter att de tar i med hårdhandskarna mot bedrägeriindustrin. I Myanmar godkände parlamentet nyligen en ny lag mot bedrägerier på nätet, som möjliggör stränga straff – däribland dödsstraff – för personer som använder "våld, tortyr och frihetsberövanden" för att tvinga någon att begå bedrägerier på nätet.

En falsk polisstation, som använts vid nätbedrägerier i Kambodja. Sakchai Lalit/AP/TT

Men kritiker menar att krafttagen inte kommer att sätta stopp för bedrägerierna.

– Det finns starka indikationer på att regeringstjänstemän gynnas direkt av bedrägerierna, bland annat genom att de äger andelar i bedrägericentralerna, säger Mina Chiang.

– Tillslagen är kaotiska och resursstarka kriminella kan snabbt anpassa sig, flytta sin verksamhet och fortsätta med den på andra platser.