Bränslekostnaden blir då per bil cirka 22 000 kr/år. De tillfälliga bränslerabatter som nu gäller upphör i höst, oberoende av regering. Det innebär att bränslekostnaden då stiger med knappt 5 000 kr/år och månadskostnaden blir därefter cirka 2 200 kr per fordon.

I Sverige äter vi godis för nästan 2 000 kronor om året per person, enligt SCB. Eftersom mycket av bränsleprisdebatten hänvisar till familjer så räknar vi med SCB:s standardfamilj med 2 vuxna och 2 barn. Det innebär en godiskostnad på 8 000 kr/år och familj.

Om då bränslekostnaden, av klimatskäl bland annat, skulle öka med till exempel 4,50 kr (oberoende av höstens upphörda subvention) så motsvarar det ungefär 65 procent av familjens godiskonsumtion. Så här kan vi räkna vidare: vi dricker 80 liter läsk per år och person och landar då på en årskostnad på cirka 6 000 kr/år för en familj, lite mer än en 4,50-kronorshöjning. Visst, varken nyfödda eller 110 åringar äter så mycket godis eller läsk, men perpersonstatistik överser sådant.

Summa summarum, med en tänkt bränsleprishöjning på säg 4,50 kr från 2027 landar priset på ungefär detsamma som i övriga nordiska länder. Och så vitt jag vet, äter de både godis och dricker läsk och lever ett liv med mat på bordet och bränsle i tanken.

Eftersom inget politiskt parti vågar tala i denna prishöjningsnivå utan stannar kanske på hälften, 2,25 kr finns utrymme för fortsatt mycket godis och läsk i varukassen för ”de hårt arbetande svenskarna”.

Varför detta ensidiga fördummande politikerfokus på bränslepriset i en tid av skenande klimat?

Ulf von Sydow

ordförande Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen