Kriget i Ukraina blev en ickefråga i valrörelsen. Det satte inga spår i valets dagordning och påverkade inte löfteskarusellen. Men kriget fortgår i all sin dubbelhet. Ukraina skördar framgångar samtidigt som krigföringen blir mer lömsk, brutal och kostsam för ukrainarna. Det ställer förnyade krav på den Ukrainastödjande omvärlden.

Denna fråga avhandlades på onsdagen den 16/9  vid ett panelsamtal hos tankesmedjan Fri Värld. Dess ordförande, Gunnar Hökmark, efterlyste åtminstone ett, men helst två, nya svenska stödpaket till Ukraina under detta år.

Nationalekonomen Anders Åslund påpekade att det Ukraina behöver i dag är framför allt pengar och ringade in behovet: Militärt handlar det främst om att ge Ukraina förutsättningar att bygga vapen. Civilt är uppgiften nu att kompensera för ryska försök att slå sönder ukrainsk ekonomi.

Allt detta är rätt och riktigt. Frågan är nu bara hur de konkreta stegen framåt ska se ut. Fler stödpaket i år hade krävt att den nu utgående regeringen hade fattat vissa budgetbeslut. Den militära stödramen till Ukraina är för närvarande 40 miljarder kronor per år. Men av årets pott intecknades 38 miljarder redan i början av sommaren.

De upp till 16 äldre Gripenplan som Sverige överlämnar till Ukraina i det senaste stödpaketet är villkorade med ukrainska köp av nya plan. Det är rätt. Men det är likväl en kommersiell uppgörelse där sockret i budet till ukrainarna – de 16 planen – inte borde ha tagits ur det militära Ukrainabiståndet. Utan den bokföringen hade Sverige haft 25 miljarder kvar att lägga i år på nya stödpaket.

På EU-nivå bör Sverige fortsätta att pressa på om de ryska tillgångarna. Men det gäller att samtidigt gå längre på den andra vägen med gemensam EU-upplåning för att få fram pengarna. De 90 miljarder euro i budgetstöd som unionen nyligen fick loss för 2026 och 2027 kommer inte att räcka, särskilt inte efter årets ryska angrepp mot Ukrainas ekonomi.

Sedan ska man hålla sig undan önsketänkande. Anders Åslund refererade höga ukrainska befäl som ska ha sagt att de inte alls oroas av en kommande rysk mobilisering av uppåt 600 000 nya soldater i år och nästa år, att ukrainarna bara kommer ha fler ryssar att döda. Jag vet inte hur orden föll där, men det är inte alls det jag hör från militärer på lägre nivåer. Volym har betydelse. Rysk taktik med infiltration och överbelastning av främre linjen har verkan. Fler soldater ger fler alternativ. Drönarkriget är mycket personalkrävande, tro det eller ej.

En rysk mobilisering ska inte viftas bort utan ses som ett mycket allvarligt hot och bemötas därefter, även av Ukrainas partnerländer.