En stressad hjärna har sämre impulskontroll, koncentrationsförmåga, försämrat minne och kan lätt hamna i tunnelseende. Stress försämrar alltså inlärningsförmågan.

Den senaste pisa-undersökningen har just kommit. Den visar ytterligare försämrade resultat i grundskolan vad gäller läsförmåga, matematik samt naturvetenskap.

Reaktionerna är förfäran från alla, både experter och politiker. Det behövs noggrann analys av vad som kan ligga bakom säger experterna, men skolministern ”vet” svaret. Det beror på en ”pandemi” av skärmberoende.

Detta ligger det säkerligen en hel del i. Men man måste vidga frågan: Hur mår elever i grundskolan i dag, hur stressade är de?

Många regioner frågar barn och unga vart tredje år hur de mår, till exempel Liv och hälsa ung i Västmanland och Sörmland. Resultaten från 2025 har nyligen publicerats.

I Västmanland frågar man: ”Känner du dig stressad?” Det är fortfarande en majoritet av flickorna som svarar ja.

I Sörmland frågar man om man känt sig stressad dagligen de sista tre månaderna. Denna fråga ger en bättre uppfattning om långvarig stress.

I årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2 svarade en tredjedel av flickorna ja. Pojkar är mycket mindre stressade.

I en avhandling från Umeå (Cashman 2025) visas att svenska barn i grundskolan mår sämre än i 25 jämförbara länder. 18 procent har dagliga uttalade psykosomatiska besvär typ ont i huvudet och magen. Psykosomatiska besvär ingår i det som kallas risksymtom för utmattning. Om man inte vidtar förebyggande åtgärder kan en utmattningskrasch följa.

Eleven har då blivit sjuk, utmattad, av stress. Att stanna hemma en period kan då bli nödvändigt. Återhämtningen tar vanligen månader ibland åratal. Sannolikt är det så att vissa inte återhämtar sig.

Vi vet att så kallade UVAS (ungdom som varken arbetar eller studerar mellan 16 och 26 år) är 150 000 årligen (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, mucf).

Man inte kan vänta på en långdragen utvärdering av pisaresultaten, skolan måste handla nu. Grundläggande lästräning i högstadiet är ett måste.

Man måste också arbeta på att förebygga långvarig stress. Man kan uppskatta att 20–30 procent av eleverna uppvisar risksymtom för utmattning, alltså 4–5 elever per klass.

Mentor i klassen bör ha regelbundna coachande samtal med den som visar stressymptom med inriktning på stressreducering (både i skolan och på fritiden) i samverkan med föräldrar och elevhälsa.

Då man hittar utmattade elever måste man agera snabbt och resolut med stressreducering för att förebygga att eleven går hem helt och hållet.

Det gäller att göra en kartläggning tidigt så att eventuell neuropsykiatrisk problematik fångas upp.

Ett läkarbesök bör göras så att kroppslig sjukdom, till exempel blodbrist utesluts.

Lars Westerström

Barn- och ungdomspsykiater