En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-04 12:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/har-vi-lart-oss-nagot-av-usas-krig-mot-terrorismen/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

När dåvarande president George W Bush bad om flexibilitet efter attackerna mot tvillingtornen för 25 år sedan kom juristerna tillbaka med fantasifulla exempel på vad de ansåg gick att göra inom lagens ramar – som att krossa ett barns testikel för att få pappans erkännande. Just det gjorde aldrig amerikanerna. Men USA höll misstänkta terrorister på Guantanamo Bay – och andra ”black sites” i bland annat Europa – utan rättegång i flera år, och använde metoder som skendränkning för att få dem att prata.

Det är en epok av vida statliga övergrepp som Mattias Svensson, till vardags ledarskribent på Svenska Dagbladet, beskriver i sin nya bok ”Världen efter 11 september”. Snabbt blev kriget mot terrorismen ett krig ”utan begräsningar i tid, rum eller val av metoder”. De omedelbara konsekvenserna? I Irak och Syrien växte IS fram från al-Qaida, oskyldiga dödas i drönarattacker som måste betraktas som utomrättsliga avrättningar. Många länder drogs med, och bland annat Sverige lämnade ut misstänkta terrorister till USA:s anti-terrorprogram. Och resultatet, så här 25 år senare?

”Ett gigantiskt policymisslyckande, som till enorma kostnader och statliga insatser om något snarare förvärrat än minskat det problem man från början ville åtgärda.” Terrorismen finns kvar. Islamistiska organisationer som IS växte i styrka. Flyktingströmmarna till Europa kan delvis spåras till USA:s ageranden i Mellersta Östern.

Man förmodas kunna uppnå nästan vilket önskvärt mål som helst genom att inskränka människors friheter.

Trots detta finns mycket av politikens ryggradsreaktion på attackerna den 11 september kvar, även i Sverige. Under skeenden beskrivna som kriser – flyktingströmmar, kriminella gäng, koranbränningar, pandemi – förskjuts ofta makt till regeringen och demokratiska fri- och rättigheter minskas med målet att skapa ett tryggare samhälle.

Svensson beskriver det som ett avvägningstänkande, som om det fanns ett reglage där man väljer mellan fri- och rättigheter och andra värden: ”Människors frihet och integritet ställdes i början av 2000-talet mot trygghet från terroristers hot. Under pandemin ställdes de mot minskad smittspridning. Den gemensamma utgångspunkten i detta tänkande har varit att man förmodas kunna uppnå nästan vilket önskvärt mål som helst genom att inskränka människors friheter.”

I ”Världen efter 11 september” argumenterar Mattias Svensson övertygande för varför slutsatserna av det senaste kvartseklet borde få oss att vara försiktiga med att acceptera det resonemanget. Att faktiskt ta folks otrygghet på allvar stavas inte alltid repression. Människor blir inte automatiskt tryggare för att friheter och rättigheter minskas medan statens kapacitet ökar. Har vi lärt oss det än?

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Andy Burnham säger något ingen brittisk politiker vågat före honom

DN:s ledarredaktion: Rasistisk dynga hör inte hemma i eftervalsdebatten