Region Västernorrland har under många år erbjudit riktade hälsosamtal till invånare vid 40, 50 och 60 års ålder. Det är en beprövad och beforskad metod för att upptäcka riskfaktorer tidigt och hjälpa människor att själva förebygga framtida sjukdom.

För att säkerställa att arbetet blev utfört fanns ett tydligt uppdrag och en särskild ekonomisk ersättning till hälsocentralerna. Medlen finansierade arbetstid för befintlig klinisk personal, inte någon separat administrativ organisation.

I augusti 2025 beslutades att den särskilda ersättningen skulle tas bort och resurserna i stället ingå i en generell primärvårdssatsning.

Samtidigt ersattes uppdraget att erbjuda hälsosamtal till samtliga 40-, 50- och 60-åringar av ett uppdrag att erbjuda samtal från 18 års ålder vid bedömt behov.

Resultatet blev en dramatisk minskning av verksamheten:

• 2024: 4 391 genomförda hälsosamtal

• 2025: 2 621 genomförda hälsosamtal

• Januari–september 2026: endast 157 genomförda hälsosamtal

För att sätta siffrorna i perspektiv: den tidigare omfattningen motsvarade att västernorrlänningarna i genomsnitt fick möjlighet till ett hälsosamtal en gång under livet.

Om verksamheten fortsätter på 2026 års nivå innebär det däremot att ungefär var tionde invånare får den möjligheten under sin livstid, utifrån den nuvarande tillämpningen av behovsbedömningen.

När hälsocentralerna måste prioritera mellan omedelbara vårdbehov och hälsostärkande insatser, vars effekter visar sig först på längre sikt, riskerar de senare att få stå tillbaka om tydliga uppdrag och ekonomiska förutsättningar saknas.

En liknande frågeställning aktualiseras vid översynen av regionens rehabiliteringsbassänger.

Även där är det viktigt att skilja mellan det faktiska behovet och ett begränsat nyttjande som delvis kan bero på hur verksamheten organiseras och vilka resurser som avsätts.

Jag har svårt att föreställa mig att avsikten med förändringen var att de riktade hälsosamtalen nästan helt skulle upphöra.

Men nu när vi känner till utfallet finns en möjlighet att dra lärdom av erfarenheten.

Min förhoppning är därför att den kommande politiska ledningen ser över hur hälsosamtalen kan återupptas. Det skulle vara ett konkret sätt att omsätta ambitionerna om god och nära vård i praktiken.

Benno Krachler
Läkare och verksamhetschef vid Livsstilsmedicin Österåsen